Vanliga frågor om jordbävningar

  1. Vad är det som orsakar jordbävningar?
  2. På vilket sätt gör jordbävningar skada?
  3. Finns det någon plats som är säker från jordbävningar?
  4. Kan människan orsaka jordbävningar?
  5. Vad bör man göra vid en jordbävning?
  6. Vad ska jag göra efter en kraftig jordbävning?
  7. Hur mäter man styrkan på en jordbävning?

 

  1. Vad är det som orsakar jordbävningar?

    Jordbävningar orsakas av långsamma deformationer i den yttre, spröda delen av jordskorpan som i sig består av flera tektoniska plattor. Konvektion orsakad av uppvärmning och kylning av berggrunden under jordskorpan är det som får kontinentalplattorna att röra på sig och under högt tryck deformeras de. Plattorna rör sig en hastighet mellan 2 till 12 centimeter per år. Ibland byggs en massa energi upp inom en eller mellan två plattor och om det uppbyggda trycket som uppstår övergår det tryck som berggrunden klarar av så bryts strukturen i berggrunden plötsligt och energin som var lagrad i berget släpps ut i form av en jordbävning. Det är inte bara mellan kontinentalplattorna som jordbävningar sker, det sker även jordbävningar inom plattorna vid s.k. förkastningszoner. Jordbävningar i Sverige kan även vara orsakade av att berggrunden sakta lyfts uppåt efter att ha varit nedpressad under den senaste istiden.

  2. På vilket sätt gör jordbävningar skada?

    De flesta skador orsakade av jordbävningar är orsakade av vibrationer. Magnituden, eller storleken på en jordbävning, avståndet till jordbävningens källa, vilken typ av förkastning och vilken typ av material berggrunden är uppbyggd av är viktiga faktorer som bestämmer i vilken grad det kommer att skaka på en specifik plats. Där det finns en utbredd historisk jordbävningsaktivitet kan man beräkna dessa parametrar.
    Generellt producerar stora jordbävningar rörelser i marken med stor amplitud och lång varaktighet. Stora jordbävningar genererar skakningar över större områden än vad mindre jordbävningar gör och amplituden i markrörelserna blir mindre ju längre bort från jordbävningens centrum man kommer. Även frekvensen som skakningsrörelserna förekommer med ändras med avståndet från jordbävningen. Nära epicentret förekommer både snabba och långsamma frekvensrörelser. Längre bort är de lågfrekventa markrörelserna dominerande vilket är en naturlig konsekvens då de seismologiska vågorna och förminskas i berggrunden. Frekvensen i markrörelserna är också en viktig faktor när man vill bedöma vilken skada rörelserna gör på byggnader och vilka byggnader som blir påverkade.

  1. Finns det någon plats som är säker från jordbävningar?

    Det finns ingen plats som är helt säker från naturliga faror. Vi väljer vilka faror vi står ut att leva med och förebereda oss för. Vissa områden som t.ex. mellersta USA har nästan inga jordbävningar, men däremot översvämningar, tornados eller orkaner.

  1. Kan människan orsaka jordbävningar?

    Ja! Mindre jordbävningar har satts igång av mänsklig aktivitet från t.ex. gruvaktivitet (gruvor som kollapsat), fyllnadsmaterialet i stora dammkonstruktioner, och då man återställer gamla oljeborrhål genom att fylla dem med olika vätskor. Stora dammar håller enorma mängder vatten och en del av vattnet kan tränga ner i sprickor i den underliggande berggrunden och därigenom utlösa små jordbävningar precis under eller nära dammen.
    Då man har studerat undergjordiska kärnvapenexplosioner har man ofta sett att små jordbävningar utlösts i närheten av explosionsområdet. Dessa beror på att hålrummet som orsakats av explosionen kollapsar.
    Jordbävningar orsakade av människan sker alltid i området där den mänskliga aktiviteten är. Det finns ingen koppling mellan mänskligt påverkade jordbävningar och de som sker hundra eller tusentals kilometer bort.

  1. Vad bör man göra vid en jordbävning?

    Den största faran vid en större jordbävning är fallande föremål. I Kanada har inga byggnader någonsin kollapsat vid en jordbävning. Många olika typer av föremål kan falla och ge skador. Det viktigaste är därför att skydda sig mot fallande föremål som t.ex. tavlor, inredning, takplattor eller skrostenar vilka kan falla utanför huset eller rakt igenom taket in i huset. Här är några tips:

    - Var lugn – grips inte av panik.
    - Om du är inomhus, stanna där. Spring inte ut: du kan bli träffad av fallande skräp eller glasbitar. Ta skydd under någon form av stadigare bord eller säng eller stå under en dörrpost. Använd aldrig hissar då dessa kan ha blivit skadade och /eller kan få strömavbrott.
    - Om du är utomhus, stanna där. Håll dig borta från kraftledningar och byggnader. Skorstenar faller med stor sannolikhet ihop under kraftiga jordbävningar.
    - Om du befinner dig i en bil, parkera den en bit bort från byggnader, broar eller överfarter.

  1. Vad ska jag göra efter en kraftig jordbävning?
  • Var lugn.
  • Hjälp skadade personer om det finns några. Prata lugnt med familjemedlemmar, särskilt barn om vad som har hänt för att undvika stress.
  • Lyssna på radio eller titta på TV och följ instruktionerna från sändningarna.
  • Använd endast telefonen i nödfall.
  • Gå inte in i skadade byggnader.
  • För att undvika brand, kolla upp skorstenarna före användning. Kolla eventuella gasledningar.
  1. Hur mäter man styrkan på en jordbävning?

    Magnituden är ett mått på mängden energi som frigörs vid en jordbävning och beskrivs vanligtvis med Richter skalan. För att kunna räkna ut magnituden mäter man amplituden av vågorna på ett seismogram där man också korrigerar för avståndet mellan mätinstrument och jordbävningens epicentrum. Eftersom magnituden representerar själva jordbävningen så finns det endast en magnitud per jordbävning. Om man till exempel tittar på jordbävningen i Saguenay QU i Kanada den 25 november 1988 så kan man inte säga att magnituden var 6 i Quebec City och 4 eller 5 i Montreal. Effekten eller intensiteten som upplevdes på olika platser var olika, men magnituden för jordbävningen är i sig unik; i detta exempel var den 6 på Richter skalan. Magnituden är därför endast ett mått som används där jordbävningen skett.
    Skalan man mäter magnituden med är logaritmisk. Detta betyder att en jordbävning med magnitud 6 på ett visst avstånd producerar vibrationer med en amplitud som är 10 gånger större än en jordbävning med magnitud 5 och 100 gånger större än en med magnitud 4. Om man istället tittar på energin från en jordbävning med magnitud 6 så ger den ca 30 gånger mer energi än en med magnitud 5 och ungefär 1000 gånger mer energi än en jordbävning med magnitud 4. Det är därför osannolikt att en jordbävning under magnitud 5 skulle göra någon större skada. Mer om magnituden

 

SNSN webmaster email: bjorn.lund at geo.uu.se